En snabbt växande stadsbefolkning väcker akuta frågor om hur man ska balansera arbetet mot en bättre miljö samtidigt som man möter behovet av utökade bostäder, kontor och infrastruktur. Byggnadssektorn står redan för 40 % av de globala CO2-utsläppen, med verksamheter som står för 28 % årligen och byggmaterial tillför ytterligare 11 %.
Hållbar arkitektur har aldrig varit så aktuellt som nu, både affärsmässigt och politiskt. Bygg och arkitektföretag runt om i världen ställer om till koldioxidsnåla affärsmodeller där hållbart tänkande integreras i alla aspekter av planerings- och byggprocessen, allt från val av byggmaterial och avfallshantering till klimateffektiv värme, kyla och VVS.
Men, eftersom vi fortfarande håller på att fastställa ett riktmärke för vad som ska räknas som en verkligt hållbar byggnad, finns det en annan – mindre hyllad – aspekt som alltför ofta försummas: nödvändigheten att bygga vackert.
Om du promenerar genom europeiska huvudstäder idag, kommer du oundvikligen att konfronteras med en modern struktur som tvingar dig att ifrågasätta visionen. Det kan vara ett innerstadskontor som designmässigt gnager mot sin historiska omgivning, eller så är det ett cementladdat komplex i förorterna som upplevs likt en främling jämfört med de vackra gamla byggnaderna. Den gemensamma nämnaren är att de inte lyckas inspirera dagens öga.
Eftersom funktionen hos många moderna byggnader har gått före estetik, menar många att tillkomsten av klimatvänlig konstruktion bara kommer att förstärka vår teknokratiska inställning till arkitektur. Men är det verkligen sant att skönhet och hållbarhet är oförenliga?
När allt kommer omkring kan tanken på en klimatvänlig byggnad som en funktionell box inte bara vara reducerande utan också kortsiktig. En bredare syn på hållbarhet innebär att våra skapelser ska vara hälsosamma för miljön och dess befolkning – och det innebär att bygga något som kan beundras i flera generationer snarare än att byggnaden behöver demoleras och göras om för att den anses ful.
Vår gröna omställning har skapat möjligheter både för nya byggtekniker och nytt material som kommer att bli billigare i takt med att de sprider sig – vilket ger nya verktyg till kreativa arkitekter runt om i världen.
Vi bör komma ihåg att stora konstnärer alltid har verkat inom det nuvarande samhällets ramar, vare sig det är tekniskt eller kulturellt. Så istället för att se "attraktiv grön arkitektur" som en oxymoron, kunde inte skönhet bli ett naturligt komplement till den enkelhet och effektivitet som definierar vår tid? Om så är fallet kanske klimatmedvetenhet inte är ett designproblem, utan en möjlighet.
Förhållandet mellan substans och stil är ett av ämnena vi diskuterar i ett av våra avsnitt av WICONA Meets. Se avsnittet med en av de mest framstående medlemmarna av designavantgardet: Dieter Brell.
